Kramfors

       Alltid i centrum


Tillbaka

Akvarie skötsel.

Ja, då var det klart, fiskar, växter, på plats och dina tester visar 0 ammonium, 0 nitrit ditt KH är över 5, pH är perfekt för de fiskar du valt, nitraten är under 20 mg l och du kan nöjt luta dig tillbaka och beundra dina fiskar.
Tror du ja, det är nu du kommer att inse hur viktigt det är att sköta ditt akvarium.
Att sköta vattnet är A och O för att slippa problem med sjukdomar.
Du ska alltid sträva efter att ha 0 ammonium, 0 nitrit,  KH är över 5, pH är perfekt för de fiskar du valt, nitraten är under 20 mg l.

Bryt strömmen till värmare och filter när du är i vattnet, ha rena händer, gärna handskar du kan vara allergisk mot något i vattnet.

Du behöver göra regelbundna delvattenbyten vilket betyder att du byter ut en del av vattnet ca 25-30 % en gång i veckan.
Större vattenbyten är påfrestande för fiskarna därför att de vill ha stabila förhållanden i vattnet, förändringar av temperatur och/eller pH kan stressa fisken och stress påverkar fiskens immunförsvar vilket gör att den kan lättare drabbas av sjukdom. 

Intervallen vid vattenbyte kan variera med antal och storlek på fiskarna, och hur stort akvarium du ha, ett mindre akvarium under 100 liter med ett litet filter kan det finnas behov av tätare byten och ett större akvarium med samma antal fiskar och större filter kan det vara någon dag längre mellan vattenbytena.

Om du regelbundet testar vattnet finner du snart hur ofta du behöver byta vatten. 
Men enklast är som många gör, byta 25-30 % vatten i veckan även om vattenvärdena är bra. 

Varför du ska byta en del av vattnet är för att minska nitrathalten i vattnet så du inte får alg problem, alger som lever av den näring de får från nitraten, vidare byte du bort en del av det ammonium som bildas av fiskarnas förorening, även döda delar av växte och matrester bidrar till nitratvärdet.
När du minskar ammoniumet i vattnet bidrar det till att det bildas mindre nitrit vilket till slut innebär mindre nitrat och mindre risk för alger.
Du kommer väl i håg kvävekedjan.
Vi tar den en gång till.
Enkel förklaring av kvävekedjan: Proteinet i fiskarnas mat omvandlas i fiskmagen till avföring och urin innehållande bl.a. ammonium och/eller vid pH över 7,0 ammoniak (mycket giftigt), som med bakterien nitrosomas och syre bildar föreningen nitrit = NO2 (mycket giftigt), denna förenar sig ytterligare med bakterien nitrobakter och syre, som bildar slutprodukten nitrat. (som kan tas upp av akvarieväxter).

 -Stopp tänker du med lite nitrat så får växterna inte någon näring, det är riktigt men du kommer till vård av växter senare, nu ska du sköta vattnet så du får friska fiskar.
Bryt strömmen till värmaren.
Vattenbyte gör du enklast med en hävert  i en hink, eller ännu lättare kopplar en trädgårdsslang (kontrollera att slangen inte är antimögelbehandlad) på häverten och lägg slangen i ett avlopp som är lägre än nivån i akvariet.

På liknande sätt fyller du vatten genom att koppla slangen till en blandare för att fylla akvariet.
Spola vatten en stund först så det inte ligger gammalt vatten kvar i ledningen, det kan vara viktigt med det varma vattnet så det inte har blivit någon utfällning av koppar i beredare och ledning.
Använd gärna ett vattenberedningsmedel som neutraliserar koppar och klor, det är särskilt viktigt om du har egen brunn vilken kan innehålla tungmetaller.
Har du nyligen bytt koppar delar i vattenledningssystemet eller bor i lägenhet med okända ledningar bör du testa vattnet för koppar (Cu), enklast är det om tar ett vattenprov till din akvarie butik och frågar om de kan testa ditt vatten.
Ja, du kan också köpa en Cu test.

Nå, hur är det med rengöring av akvariet.
Bryt strömmen till värmare och filter.
Innan du byter vatten rengör du rutorna, det finns skrapor och svampar att köpa i Zoobutiken, du får aldrig använda något rengöringsmedel det är giftigt för fiskarna, om du har täckglas glöm inte att det, ett smutsigt glas hindrar ljuset att nå ned till växterna.
Om du har flera akvarier och vill vara riktigt noga så bör du ha utrustning håv, svamp hink, trasor för varje akvarie och den ska rengöras i varmt vatten efter användningen.
Tänk på att inte förvara den så det kan komma någon kemikalie eller medel från tvättstugan eller köket på den.

Rengöring av botten materialet med en slamsugare (hävert) är omtvistat, de del tycker att man aldrig ska göra mer än dra slamsugen vid botten ytan andra att man försiktigt ska röra om i gruset med den, har du sand/växter så av förståliga själ så blir det att dra den vid ytan.

Hur du ska göra avgörs av hur stora fiskar, hur mycket mat de får, vilka fiskar och hur många fiskar du har.
Hur som helst så ska matrester växtdelar och fasta föroreningar bort, för som du lärt dig så bidrar de till ökade värden av ammonium, nitrit, och nitrat.

Nitrosomas och Nitrobakter bakterierna som svarar för nedbrytningen av de giftiga ämnena som blir av föroreningarna finns i och på allt i ett akvarium.
Men det finns fler som jobbar i ett akvarium, svampar, andra bakterier, olika organismer, flagellater som är gisseldjur en sort av encelliga organismer som i de flesta fall är ofarliga för fiskarna men vissa av dem har utvecklats till parasiter.

Allt detta ska samverka till att få ett vatten i balans, men det går inte utan din hjälp för ett akvarium är en kostgjord "värd" vilket gör att den är känslig och det är lätt att den kostgjorda balansen havererar och parasiter och sjukdomsframkallande bakterier ökar med sjukdomar och fiskdöd som följd.

 Men när ska jag då slamsuga botten undrar du, och svaret är givet, när du får så mycket s*it i gruset att de mikroorganismer som ska bryta ner föroreningen inte klarar av att hålla rent.

Rengöring av filter.

Bryt strömmen till värmare och filter.
Om du köpt ett färdigt akvariepaket med pump, så har i regel filtret för för litet filtermaterial och du får ofta rengöra det. 
När filtret ska rengöras beror på vilken grovlek du har på filter materialet, i en grövre matta fylls inte håligheterna igen lika fort i gengäld har du mindre yta där nedbrytningsbakterierna har satt sig, med ett finare filter blir ytan större men håligheterna fylls lättare med s*it vilket kan göra att vattnet passerar vid sidan om filtret i stället för igenom alla håligheter, och du kan ha ett bra flöde genom filtret men hur har det renat vattnet.

Man kan aldrig ha för stor filtermassa och då kan man invända med att det blir aldrig fler nedbrytningsbakterier än det finns föroreningar varför ska jag då ha ett stort filter.
Det är så att i filtret blir det fasta föroreningar som tar plats från nedbrytningsbakterierna vilket gör att med ett större filter har bakterierna större yta att vara på.
Det bästa filtret har ett fint filter där fasta föroreningar fastnar som bara släpper igenom föroreningar som är löst i vatten som du kan rengöra ofta utan att störa nedbrytningsbakterierna och en del där den biologiska nedbrytningen sker.
Med två filter kan du rengöra dem varannan gång, vilket är en fördel om ett filter går sönder. 

Med ett ytter filter kan du ha en bit fin filtermatta på insuget som mekaniskt filter som du lätt kan rengöra.
Med ett ytter filter kan du klara dig med att rengöra det någon gång om året.

Nå, hur ska du nu göra när du rengör filtret du ska aldrig använda varmare vatten än du har i akvariet, du kan få läsa att rengör ditt filtermaterial i det vatten du bytt ut, fel, rengör aldrig ditt filter i samband med vattenbyte, det finns även nedbrytningsbakterier i vattnet, så om du byte vatten och rengör filtret samtidigt så minskar du antalet nedbrytningsbakterier än mer.

Skrapa av den fasta föroreningen på utsidan av filtret, tappa upp ljummet vatten i ett kärl och doppa ner filter materialet skölj och krama ur vattnet, det behöver inte vara idiot rent utan det räcker om den den fasta föroreningen sköljs bort.
Använd kärlet enbart till det som har med akvarie vård att göra.
Använd inte tvättställ, diskho, eller tvättho då det kan finnas rester av rengöringsmedel/tvättmedel där.

Ha inte filtret utan cirkulation för länge då riskerar du att det dör filterbakterier av syrebrist.

Om du har strömavbrott då riskerar bakterierna att dö av syrebrist och när strömmen sedan går i gång så kommer det ut döda bakterier och organismer som höjer nitriten och fiskarna kan bli förgiftade.
I ett inner filter klarar sig bakterierna bättre upp till några timmar, risken är större i ett ytter filter där pga. den ringa mängden vatten blir brist på syre i vattnet på kortare tid..

Hur länge filterbakterierna överlever är svårt att beräkna, men efter ett avbrott på mer än en timme bör du kontrollera filterna, skölja materialet lätt tillsätta tex. nitrivec och vara försiktig med matningen någon dag.
Du ska också testa vattnet med hänsyn till att du kan ha färre nedbrytningsbakterier. 

Vattentemperatur.

Ditt akvarievatten ska ha den temperatur som dina fiskar ska ha, den ska du kontrollera varje dag, på sommaren kan vattnet bli för varmt det kan du reglera med små vattenbyten eller pet flaskor med vatten som du frusit till is.
Den skala som är på värmaren är inte att lita på, så därför ska du ha en termometer som du vet visar rätt gradtal.
En tex. digital stektermometer, det finns också termometrar för akvarier som flyter i vattnet, de remsor som klistras på utsidan som ska visa vattentemperaturen kan också vara otillförlitliga.

Salt i vattnet.

Du har säkert läst att man kan ha jodfritt grovsalt i akvarievattnet, om nyttan med det tvistar de "lärde" även om klumpförebyggande medel kan innebära någon risk.

Rent allmänt finns det ingen anledning att ha salt i vattnet om du inte har fiskar där det i fisken artbeskrivning står att den bör ha salt i sitt vatten.
Vissa fiskar tål inte salt.
Salt är ett av de få tillsatser som är relativt ofarligt, en liten överdosering innebär en liten risk för skador.
Det är ett medel som är bra att använda vid sjukdom och parasit utbrott, eller om fisken har fått någon mekanisk skada, saltet gör att inte vatten tränger in i fiskens vävnader och minskar risken för svampangrepp i såren efter parasitangreppet. 
Salt kan få sjukdomsframkallande bakterier och parasiter att må "illa" det stärker fiskarnas slemhud. 

Till saltets nackdel hör att det är svårt att hålla en jämn nivå på salthalten då du endast ska tillsätta salt för den mängd vatten du byte vid ett vattenbyte.
Det gör att syrehalten i vattnet blir lägre.
Det har påtalats en risk att sjukdomsframkallande bakterier och parasiter blir resistenta.
Växter kan skadas av salt.
En salthalt under 0,1 % kan anses som verkningslös.

Läs om salt här.

Ska du använda vattenberedningsmedel.

Det finns inga kända nackdelar med att använda det, ja, det skulle vara kostnaden.
Har man kommunalt kranvatten då kan du använda det vid uppstart och vid större vattenbyten och om du är rädd för klor eller koppar i vattnet, vissa kommuner klorerar vattnet höst och vår då det kommer regn och smältvatten till vattentäkterna.
Det kan du kontrollera med din kommun.
Använd det om du har eget vatten som kan det innehålla tungmetaller som preparatet säjs ska binda.
Har ni några frågor eller synpunkter så skriv till oss.

 
Upp        Tillbaka