Kramfors

       Alltid i centrum

När vi som har damm tänker att vi ska bygga ut till en större damm, och när vi har en damm i någorlunda balans så är det inte bara att gräva en större grop byta dammduk och flytta över grejorna och fiskarna. 

Per på Tsunami Koi  har skrivit några råd om vattenkvalité  och filter som vi ska tänka på.
De säljer även mer avancerade filtersystem än de vi har i våra trädgårdsdammar, men vi som är Koi och dammdårar kanske bygger ett sådan damm med tillhörande dammfilter.
Du som är intresserad ta kontakt med Per på  Tsunami Koi  .
 
På min fråga om råd vad jag ska tänka på skriver Per.

Tyvärr har ju medaljer alltid en baksida. I det här fallet handlar det om storleksförhållandet mellan damm, "biologisk belastning" och filter. Att bygga ut dammen för att fiskarna ska få bättre plats är jättebra, men det är nog en marginell förbättring, om man inte samtidigt bereder plats för en större koloni filterbakterier.

Anledningen till att vi tvingas använda filter i våra dammar är ju att vi överbefolkar dem å det grövsta jämfört med det naturliga fiskbeståndet i t ex en sjö. "Filterbakterier" finns ju som bekant även i naturliga vattendrag, men här är den tillgängliga ytan för bakteriekolonier (i förhållande till fiskbeståndet) hundratals gånger större - minst! Alltså fuskar vi med naturen och skapar utrymme för bakterier i filtret. Härav följer regel nr 1:

ETT STÖRRE FILTER SKAPAR STÖRRE YTA FÖR BAKTERIERNA OCH ÄR DÄRFÖR BÄTTRE.

En annan sak, som spelar in, är filtrets effektivitet.
Våra dammfilter har två huvuduppgifter: att få bort fasta partiklar såsom fiskarnas avföring och annat samt att få bort skadliga ämnen, som ammoniak och nitrit, vilka är lösta i vattnet. Fasta partiklar tas bort med sedimentering eller mekanisk filtrering och av heterotrofa bakterier, som bryter ned smutsen. Lösta ämnen tas bort med biologisk rening. Här är det nitrosomonas och nitrobakter eller nitrospira, de vi normalt kallar "filterbakterier", som sköter det hela.
Ju mera effektiv mekanisk rening man har, desto färre heterotrofa bakterier finns det utrymme för. Det är bra, eftersom dessa annars stjäl plats för "filterbakterierna". Vad som definitivt också stör "filterbakterierna" är en massa smuts, som tar filterplats och skapar anaeroba (syrefattiga) miljöer, vilket dessa syreälskande gynnare hatar. Härav regel nr 2:

EN EFFEKTIV MEKANISK RENING SKAPAR MÖJLIGHET FÖR EN MERA EFFEKTIV BIOLOGISK RENING.

Här kan vi emellertid hamna i en moment 22-situation. Om vi har ett filter med såväl mekanisk filtrering som biologisk rening i samma kammare, blir ju faktiskt följden att ju mera effektiv den mekaniska filtreringen är, desto mera smuts hamnar bland "filterbakterierna". Vad gör vi åt det? Jo, vi rengör filtret. Felet med det är att vi då stör "filterbakterierna" rejält. Gör vi en ordentlig städning, riskerar vi faktiskt att slå ihjäl de flesta av dem.
Lösningen på dilemmat är att använda ett filter med separata kammare för mekanisk filtrering och biologisk rening. Regel nr 3:

ETT FILTER MED FLERA KAMMARE ÄR MERA EFFEKTIVT ÄN ETT FILTER MED EN KAMMARE.

Sedan har vi ju det där med underhållet. Ju mera effektivt filtret är på att samla smuts, desto mera blir det ju att tömma. Nu består ju livet av andra glädjeämnen än att städa dammfilter (t ex dricka tysk öl) och därför vill man ha en filterkonstuktion, som underlättar skötseln. Eftersom man inte behöver vara aktsam om ömtåliga små bakterier i en kammare för enbart mekanisk filtrering eller en vortex, är det bara att öppna bottenkranen och gå loss med trädgårdsslangen.
Mona har formulerat regel nr 4:

ETT FLERKAMMARFILTER GER ETT SNABBARE UNDERHÅLL, VILKET GER DAMMSKÖTAREN MERA TID ATT UMGÅS MED SIN HUSTRU.

Vare sig man sedimenterar smutsen eller filtrerar den genom ett material, säger det sig självt, att större partiklar är lättare att avlägsna än små. I ett gravitationsmatat system, där vattnet kommer in i filtret via ett bottenavlopp, undviker man att massakrera smutspartiklarna i en pump, innan de når filtret. Regel nr 5:

ETT GRAVITATIONSMATAT SYSTEM FÖRENKLAR SEDIMENTERINGEN ELLER DEN MEKANISKA FILTRERINGEN.

Men med ett sådant system är ju stort och fult och skrymmande. Tja ... Hur man än vänder sig ...
Fast å andra sidan ska ju vattenytan i filtertunnorna i ett gravitationsmatat system vara i nivå med ytan i dammen. Då kan vi ju gräva ner dem utanför dammen och lägga ett trädäck ovanpå. Plötsligt har vi gömt hela filtret och samtidigt fått en liten terass vid dammen, där vi kan sitta och avnjuta ... te?

Det blev som vanligt mycket orerande, för att uttrycka några allmängiltiga grundregler samt den personliga åsikten att större filter har kvalitetsmässiga fördelar, oftast är mera lättskötta och inte behöver synas. Sedan gör naturligtvis envar sina egna ställningstaganden baserade på ekonomi, beräknad arbetsinsats samt förhållandena i den egna dammen.

Mvh,

Per
»Till baka     »Upp