En bit från sågverket i Björsta vid den västra sidan om nuvarande järnväg, etablerades ett servicesamhälle fri från bolagets inflytande.
Den 19 jan. 1895 godkändes Härnösand - Sollefteå järnväg för allmän trafik, byggd  till en kostnad av 6,5 milj. Kr.

Den stora viken vid Kramfors kantades av ångsågar, som gick på högvarv. 
I väldiga brädgårdar torkades och lagrades plank och bräder för att lastas på de fartyg, som väntade ute på redden. 

All denna verksamhet krävde mycket arbetskraft. En del arbetare kunde rekryteras i länet. Drygt en tredjedel kom från Norrland många kom från Värmland. Hela 2000 var födda utomlands. Under en trettioårsperiod, 1870-1900 ökar t.ex. befolkningen i industrisocknen Gudmundrå med 224 procent.

1870 hade Gudmundrå socken 4 163 invånare 1900 vid sekelskiftet  8 057 invånare för att 1910 ökat till 10 409 invånare.
Liknande var utvecklingen runt övriga sågverk i socknen.

Namnet Kramfors kom senare att beteckna den bebyggelse som växte upp kring denna och andra industriella anläggningar i närheten i bland annat byarna Öd, Limsta och Björsta.

År 1899 bildades  Björsta  municipalsamhälle*i Kramfors, och 1947 blev hela Gudmundrå stad under namnet Kramfors. 
Stadsbildningen var ett sätt att lösa en social och politisk konflikt mellan det borgerliga municipalsamhället och omkringliggande arbetarsamhällen.
Näringslivet har dominerats av skogsindustrin, en epok som nu är förbi.

I Gudmundrå ingick byarna Bergom, Björsta, Brunne, Dynäs, Fiskja, Frånö, Gissjö, Gremesta, Gumås, Habborn, Helgum, Högsta, Hörnäs, Jättesta, Knäfta, Limsta, Lunde, Mjövattnet, Myre, Mällby, Nänsjö, Nästvattnet, Näverberget, Prästbordet, Skärted, Stornyråsen, Storvattnet, Strömnäs, Svanön, Torpmyrhöjden, Ytterfäle, Å, Öd, Östby, Överfälle.

Gudmundrå nämns som  socken*redan i början av 1300-talet.

I Nordisk familjebok Uggle upplagan kan man läsa att Kramfors är nu municipalsamhälle, där enligt k. br. 13 juni 1919 samtliga stadsstadgor gälla. K. omfattar 95 har land med 1,096 inv. (1924). Tax.-värdet å bevillningspliktig fast egendom är 1,201,200 kr. och den till bevillning taxerade inkomsten 1,066,980 kr. (1922). Kommunalskatt 8 kr. och municipalskatt l,io kr. (1923). Samhällets inkomster voro 4,288 kr., utgifter 6,327 kr., tillgångar 19,475 kr. och skulder 2,316 kr. (1919). K. är station på Härnösand-Sollefteå järnväg. Där finnas afdelningskontor af A.-b. Svenska handelsbanken samt Sundsvalls ensk. bank, två hotell, kvarn och elektricitetsverk m. m. Vid K. har Kramfors a.-b. (nuv. aktiekap. 15,s mill. kr.) äfven sulfit-spritfabrik (med en kapacitet af 1,2 mill. liter). Årliga tillverkningen uppges f. ö. till omkr. 30,000 stds trävaror, 32,000 ton sulfitmassa och 18,000 ton sulfatmassa.

* Municipalsamhälle var en tätbebyggd ort inom en landskommun med visst eget självstyre och där minst en av de fyra stadsstadgorna måste tillämpas. Samhället hade egen beskattningsrätt och egna beslutande organ. Municipalsamhällen började bildas under 1870-talet, reglerades genom lagstiftning 1898, hade sin höjdpunkt på 1940-talet och avvecklades under 1950- och 1960-talet.
För att upphöra  vid kommunreformen 1971.

*Socken, var en  administrativ enhet för lokalt självstyre i äldre tid. Sockenförvaltningen ersattes år 1862 av kommunalförvaltning.

* Johan Kristoffer Kramm född ca 1690 död 1752-0513  Gudmundrå gift med Dorotea Münderich född ca 1700 död 1778-06-30 Åbord Högsjö fs

Startsida    Upp