Lite historia om Kramfors i dåtid och nutid.
Kramfors har fått sitt namn efter Johan Kristoffer
Kramm*
som 1744 anlade en vattensåg i Limsta i Gudmundrå*
socken.
Det var Ångermanlands första
finbladiga sågverk.
Namnet avsåg först den ångsåg som byggdes 1852 men
kom snart att beteckna hela bygden.
Runt ångsågen växte tidigt ett litet bolagsstyrt samhälle
upp.
1849 startade firman J A Kjellberg och Co som året
innan köpt Kramfors vattensåg ett varv i
Kramfors.
Varvet var litet och
tillverkade
bara ett par skepp.
Varvsverksamheten upphörde 1859.
Bilder från Kramfors och sågverk Kan
du söka här.
En bit från
sågverket i Björsta vid den västra sidan om nuvarande
järnväg, etablerades ett servicesamhälle fri från
bolagets inflytande.
Den 19 jan. 1895 godkändes Härnösand - Sollefteå järnväg
för allmän trafik, byggd till en kostnad av 6,5 milj. Kr.
Den stora
viken vid Kramfors kantades av ångsågar, som gick
på högvarv.
I väldiga brädgårdar torkades och lagrades plank och
bräder för att lastas på de fartyg, som väntade ute
på redden.
All denna verksamhet krävde mycket arbetskraft. En
del arbetare kunde rekryteras i länet. Drygt en
tredjedel kom från Norrland många kom från Värmland.
Hela 2000 var födda utomlands. Under en trettioårsperiod,
1870-1900 ökar t.ex. befolkningen i industrisocknen
Gudmundrå med 224 procent.
1870 hade
Gudmundrå socken 4 163 invånare 1900 vid
sekelskiftet 8 057 invånare för att 1910 ökat
till 10 409 invånare.
Liknande var
utvecklingen runt övriga sågverk i socknen.
Namnet Kramfors kom senare
att beteckna den bebyggelse som växte upp kring denna
och andra industriella anläggningar i närheten i bland
annat byarna Öd, Limsta och Björsta.
År 1899
bildades Björsta
municipalsamhälle*i Kramfors, och 1947 blev
hela Gudmundrå stad under namnet Kramfors.
Stadsbildningen var ett sätt att lösa en social och
politisk konflikt mellan det borgerliga municipalsamhället
och omkringliggande arbetarsamhällen.
Näringslivet har dominerats av skogsindustrin, en epok
som nu är förbi.
I Gudmundrå
ingick byarna Bergom, Björsta, Brunne,
Dynäs, Fiskja, Frånö, Gissjö, Gremesta, Gumås,
Habborn, Helgum, Högsta, Hörnäs, Jättesta, Knäfta,
Limsta, Lunde, Mjövattnet, Myre, Mällby, Nänsjö, Nästvattnet,
Näverberget, Prästbordet, Skärted, Stornyråsen,
Storvattnet, Strömnäs, Svanön, Torpmyrhöjden, Ytterfäle,
Å, Öd, Östby, Överfälle.
Gudmundrå
nämns som socken*redan
i början av 1300-talet.
I
Nordisk familjebok Uggle upplagan kan man läsa att Kramfors
är nu municipalsamhälle, där enligt k. br. 13 juni 1919
samtliga stadsstadgor gälla. K. omfattar 95 har land med
1,096 inv. (1924). Tax.-värdet å bevillningspliktig fast
egendom är 1,201,200 kr. och den till bevillning taxerade
inkomsten 1,066,980 kr. (1922). Kommunalskatt 8 kr. och
municipalskatt l,io kr. (1923). Samhällets inkomster voro
4,288 kr., utgifter 6,327 kr., tillgångar 19,475 kr. och
skulder 2,316 kr. (1919). K. är station på Härnösand-Sollefteå
järnväg. Där finnas afdelningskontor af A.-b. Svenska
handelsbanken samt Sundsvalls ensk. bank, två hotell,
kvarn och elektricitetsverk m. m. Vid K. har Kramfors a.-b.
(nuv. aktiekap. 15,s mill. kr.) äfven sulfit-spritfabrik
(med en kapacitet af 1,2 mill. liter). Årliga
tillverkningen uppges f. ö. till omkr. 30,000 stds trävaror,
32,000 ton sulfitmassa och 18,000 ton sulfatmassa.
* Municipalsamhälle
var en tätbebyggd ort inom en landskommun med visst eget
självstyre och där minst en av de fyra stadsstadgorna måste
tillämpas. Samhället hade egen beskattningsrätt och
egna beslutande organ. Municipalsamhällen började bildas
under 1870-talet, reglerades genom lagstiftning 1898, hade
sin höjdpunkt på 1940-talet och avvecklades under 1950-
och 1960-talet.
För att upphöra vid kommunreformen 1971.
*Socken,
var en administrativ enhet för lokalt självstyre i
äldre tid. Sockenförvaltningen ersattes år 1862 av
kommunalförvaltning.
* Johan
Kristoffer Kramm född ca 1690 död 1752-0513
Gudmundrå gift med Dorotea Münderich född ca 1700 död
1778-06-30 Åbord Högsjö fs
*Gudmundrå
socken eller härad kan ha sträckt sig från Ullånger
till Högsjö med tingsplats i Bjärtrå.
Allt lydde
enligt sägnen under häradskungen Gudmund som tros vila
i en gravhög i Frånö.
Namnet
Gudmundrå skrevs i tidig form som Gudmundaradh, en språklig
förenkling av Gudmunds Råde, härad på modernare
svenska.
Startsida
Upp |